1Borgström
Nationella proven ur ett elevprespektiv. Vilka fördelar som finns med proven och vilka nackdelar. Kontroll-värde-teorin
2Fredriksson
Internationella kunskapsundersökningar. IEA och PISA: skillnader och likheter
3Gustavsson m.fl
Kunskapnedömningarnas effekt. Korrelation mellan elevers uppskattning av läraren och hur läraren behandlar bedömning. Vad en efffektiv återkoppling är.
4Hofvendahl
Utvecklingsamtal har förpapprats. Vilka förekommande felen är. Eleven är ordförande, Bristperspektiv, irrelevanta omdömen. Rädsla av att göra fel
5Samuelssons
Genus, etnicitet och SES. Skolan har feminiserats, tuffa killar pluggar nte, pojkar mognar senare, SES och betyg korrelerar, skillnader mellan infödda och utläsk bakgrund. Alla lika möjlighet? rättvist?
6Ali Klapp
Betyg- bra eller dåligt. Belöning och bestraffningar. lärandemål, prestationsmål och sociala mål. Betyg motiverar, betygs hindrar lärande? studier 6:an
7Alli Klapp Lekholm
Läraresbetygsättningspraktik. Fria händer, men svårt att säkra likvärdigheten. Skillnader mellan skolor. Svårt att vara objektiv pga av relationen och andra faktorer. kvantitativ och kvalitativ lärare. Kompensatorisk bedömningspraktik.
8Korp
Vad är det som ska bedömas? De fyra F:n, blooms taxonomi, quellzemalls och phye. Vad kompetens och försmåga är.
9Lindström
Pedagogoisk bedömning. Det som inte kommer på provet kastas över bord. Ny typ av bedömning. Lotsning(väglet -> eget ansvar). Medveten av fel. Problem med autentiska upgifter.
10Lundhal
Bedömningshistoria. Från memorering ter mer djupare tänkare. Lärare tappar mer och mer inflytande. I teroin finns en typ av lärplan och i praktiken en annan.
11Segheld
Lärarensroll vid kunskapsbedömning. Låg presterade och högpresterande behandlar oliksa. Hög för vad de kan låg för deras perosnlighet
12Jönsson
Återkoppling. om den inte används är den inteeffektiv. De tre punkter en formativ återkoppling tar upp. Uppgiftsnivå, processnivå, metagognitionnivp, personlignivå
13Kap 10
Tillämpningsprov och matriser till dem
14kap 11
Portfolie. fördelar och nackdelar
15Kap 4
Formativ bedömning. Inbäddad formativ bedömning. Återkopplingscykeln. Kroppsråk, ögonkontakt och gester. Typer av återkoppling.
16Kap 6
Summativ bedömning. Krövs urval. BEtygsångest. konstuera summativa bedömningar
17Kap 8
Flervaltest. Tillämpningsfrågor. relektionfrpgor. tvåvalfrågor, matchinigsfrågor. Tolkningsfrågor och teknologiska frågor
18Kap 9
Svarfrågor och essäupgifter.
19kap 5
Summative based formative bedömning. GEs före och efter inte under. Pretests. Läxa, Bänkabete , quizzes. Sambedömning. Återkoppling. Om en metod inte fungerar varför använda den igen?
20Kap 2
21 centuary skills. Blooms taxonomi. Learning targets. Yt och djuoinlärning. Summativ till formativ
21KAp 3
Öpppna och bundna forat. Validitet och reabilitet. Rättvisa och bias. Prgmatisk bedömning. Konsekvenser. Samstämmighet.
22Kap 1
NEgativ återkopplig och förslag höger presentation. Teknologi, grummi mot vägen. höginsatsprov. datakompetens.
23Rönn
Resultat. Elever föredrar att fråga kamrater om hjälp. byter datorer rättar åt varandea. socialamedier hemma. Skapar svårighet vis bedömning.
24Hirsh
Resultat: känsla av att allt bedöms, sen konstanta disskussionen om mål, kunskapskrav och betyg. ständiga krav på utvecklings. Rädsla att förlora ansikte- Känsla av tispress och känsla ava att allt står på spel.
25Green
resultat. Låg Överenstämmelse i standarliserande tester, betygspraxis och bias. Hög överenstämhet i flera bedömningsmöjligheter, kommunikation om betygsättning och sekretess
26Alm m.fl
Resultat. feltolkning av system. användninga av irrelevant data, olämplig betygsjustering och tvetydlig kommunikation.
27Havnes
Resulat. Återkoppling är meningsdullt. Inga stora skillnader på prpgrammen, mer återkoppling yrkes. Mer kamratbedömning vid yrkes. Lärare tycker kvaliten på återkoppling är bra, men inte elevrna. Formativ återkoppling är svag. Lärare har inga stradegier för använda. Rikare informaiton i klassrum.