uk 2

När en person måste förändra sina befintliga scheman för att hantera en ny situation.

Tendensen att anpassa sig till sin omgivning.

Förmågan att göra medvetna val, ta fram lämpliga handlingsplaner och sedan motivera och reglera utförandet av dessa planer och handlingar.

System för hierarkisk uppdelning av en uppgift i grundläggande färdigheter och underfärdigheter. Börjar med en definition av det slutgiltiga prestationskravet. Sedan specificeras de steg som kommer att leda fram till det slutgiltiga målet. Behaviorismen.

Konstruktivism där lärande sätts in i en social och kulturell kontext.

Något som föregår en handling eller händelse. Behaviorismen.

Att kunna internalisera kunskaper och färdigheter som utvecklas i interaktion med andra eller med hjälp av kulturella redskap. Socialkonstruktivism.

Minnets arbetsbord, det gränssnitt där ny information hålls kvar tillfälligt och kombineras med kunskap från långtidsminnet så att man till exempel kan lösa problem eller förstå en genomgång. Arbetsminnet innehåller det man fokuserar på i ett givet ögonblick.

Elever som försöker avsluta uppgifter så fort som möjligt utan att lägga ner någon större ansträngning.

Individens fysiska och psykologiska reaktioner som för att en person känner sig alert, upprymd eller spänd - påverkar självtillit, beroende på hur känslan tolkas. Socialkognitiv teori.

Att förstå något genom att lägga till det i redan existerande scheman, ibland måste informationen anpassas för att passa in.

Strategisk hjälp under lärandets första stadier som sedan gradvis minskas då eleven blir mer självständig.

Kategori i minnet som används för att gruppera liknande händelser, idéer, föremål eller människor. Begreppen är abstraktioner och existerar inte i den fysiska värden, men de hjälper oss att organisera stora mängder information i hanterbara enheter.

Individens önskan att låta sina önskemål, snarare än yttre belöningar och tryck, bestämma över dennes handlingar.

Behov av att känna sig kompetent, om andras handlingar upplevs som kontrollerande kan känslan av kompetens minskas.

Drivkraft för att etablera nära känslomässiga band och anknytning till andra människor.

Källan till motivation är yttre motivation. Motivationen påverkas av incitament, förstärkning, belöning och bestraffning.

Föreställning om att behoven bildar en hierarki där de längre ner i hierarkin måste vara uppfyllda för att man ska kunna sträva efter behoven längre upp i hierarkin.

Individers egna direkta erfarenheter och är den viktigaste källan till självtillit. Socialkognitiv teori.

En inlärd respons på en tidigare neutral stimulus.

Stimulus som framkallar betingad respons.

Innebär att saker glöms bort eftersom informationen inte har repeterats.

Socialkognitiv teori har sitt ursprung i att man har utvecklat behaviorismen.

De fyra lägre nivåerna i Maslows behovshierarki, överlevnad, trygghet, tillhörighet och självkänsla.

Funktion i arbetsminnet som hanterar språkförståelse, logiskt tänkande och repetition av information som ska till långtidsminnet.

Filosofi om hur man relaterar till andra människor - hur man lever och arbetar.

Sätt att arbeta med andra för att uppnå ett gemensamt mål.

Perception som innebär att lägga märke till separata definierande särdrag och samla dem i ett mönster.

Kunskap som kan presenteras med ord och symbolsystem av olika slag och liktydigt med att veta att något är fallet.

Inlärningsmetod där man delar upp en lista i mindre segment.

Orättvisa behandlingar eller handlingar mot särskilda grupper av människor.

Information som är användbar i en särskild situation eller som huvudsakligen kan tillämpas på ett specifikt ämne.

Stadie i Ericsons utvecklingstrappa som inträffar mellan 6 och 12 års ålder. Elever börjar se kopplingen mellan ihärdighet och tillfredställelsen av ett slutfört arbete. Svårigheter med till exempel barnets förmåga att hantera skolarbete, gruppaktiviteter och vänner kan leda till mindrevärdeskänslor. Barn måste behärska nya färdigheter och arbeta mot nya mål samtidigt som de jämförs med andra och riskerar misslyckanden.

Piaget: tal som barnen riktar mot sig själva, ett tecken på omogenhet.

Ny information ges mening genom att knyta den till redan existerande kunskap.

Person lär genom att handla och erfara konsekvenserna av dessa handlingar. Socialkognitiv teori.

Arbetsminnets arbetsbänk. Processen som sammanställer och interagerar information från den fonologiska loopen, det visuospatiala skissblocket och långtidsminnet till komplex information.

Långtidsminne för information som är kopplad till en särskild tidpunkt eller plats, särskilt minnen av händelser i en persons liv. Håller också reda på ordningsföljder.

Kulturellt arv som delas av en grupp människor.

Sociala sammanhang som påverkar individens utveckling. Den tredje nivån i den utvecklingsekologiska modellen.

Studier där experiment genomförs. Något tillförs eller tas bort för att studera dess påverkan.

Kunskap från långtidsminnet som kan tas fram och övervägas medvetet.

Ett system för repetition av ord och ljud för korttidsminnet.

Varje litet steg i rätt riktning mot ett önskvärt mål eller beteende förstärks. Behaviorism.

Ett av Piagets stadier som sker från och med 11/12 år, där man kan hantera intellektuella uppgifter som involverar abstrakt tänkande och koordination av ett antal variabler. Förmår att lösa abstrakta problem på ett logiskt sätt. Blir mer vetenskaplig i sitt tänkande. Börjar fundera över sociala frågor och identitet.

Konstruktivism som fokuserar på vetandets inviduella och psykologiska ursprung. Kunskap uppstår när man reflekterar över och koordinerar sina kognitioner och tankar, inte genom kartläggning av den yttre verkligheten

Består av föreställningar, känslor och en benägenhet för vissa handlingar.

Informationen som är användbar för många olika typer av uppgifter och kan tillämpas i flera olika situationer

Människans tendens att organisera sensorisk information i mönster och relationer.

De utmärkande drag och beteenden som i en specifik kultur anses vara passande för män och kvinnor.

Man har föreställningar om kvinnor och män samt kvinnligt och manligt och att detta påverkar hur eleverna blir bemötta.

En persons identifiering av sig själv som kvinna eller man eller som något mellan eller bortom de två kategorierna.

Teori om att samhällets värderingar om genus påverkar individens självkänsla och bearbetning av social information.

Källan till motivation är inre motivation. Motivationen påverkas av behov av självkänsla, självförverkligande och självbestämmande.

Kunskap konstrueras genom antingen yttre, inre eller yttre och inre styrning.

Svaret på frågan "Vem är jag?".

Stadie i Ericsons utvecklingstrappas som inträffar i tonåren. Abstrakt tänkande och förståelse för andras perspektiv utvecklas. Identitet syftar på struktureringen av individens drifter, förmågor, föreställningar och bakgrund till en konsekvent självbild. Det gäller medvetna val och beslut, särskilt vad gäller arbete, värderingar, ideologi och engagemang för människor och idéer. Om tonåringar misslyckas med att integrera alla dessa aspekter och val, eller om de känner sig oförmögna att välja över huvud taget, hotar en rollförvirring.

Acceptans av föräldrars eller andras livstilsval utan övervägande av alternativ, innebär engagemang utan utforskande.

Del av långtidsminnet där omedvetna minnen lagras.

Det mänskliga intellektets inhämtning, lagring och användning av information.

En förväntan att alla ansträngningar kommer att leda till misslyckande, kan orsakas av skolgång med låg kvalitet och låga förväntningar.

Den process som uppstår när återkallandet av viss information störs av annan information.

Pedagogik som främjar jämlikhet i alla elevers skolgång, den har fem dimensioner: Innehållsintegrering (exempel används från flera olika kulturer), att hjälpa elever förstå hur kunskap påverkas av föreställningar, att reducera fördomar, att skapa sociala strukturer i skolor som underlättar lärande och utveckling för alla elever samt att använda undervisningsmetoder som når alla elever.

Innebär att en individ inte alltid blir får förstärkning vid ett önskat beteende. Bidrar till att underhålla en individs färdigheter utan att den ska vänta sig konstant förstärkning.

Människan naturliga tendens att söka och klara utmaningar i en strävan att tillfredsställa personliga intressen och använda sina förmågor. Incitament eller bestraffningar behövs inte.

Kunskap konstrueras genom att man omvandlar, organiserar och omorganiserar. Kunskap är en inre spegel av den yttre världen, även om erfarenheter påverkar tänkandet och tänkandet i sin tur påverkar kunskap. Utforskande och upptäckande är viktigare än undervisning.

Piagets teori om att man strävar efter jämvikt, mental balans mellan kognitiva scheman och information från omgivningen. Om ett särskilt schema som tillämpas på en händelse eller situation fungerar så föreligger jämvikt. Om schemat inte ger ett tillfredställande resultat föreligger obalans. Detta skapar motivation till att fortsätta leta efter en lösning via assimilation eller ackommodation.

Den inre eller yttre platsen för ett beteendes orsak-

Minnestrategi där man associeraren del i en serie med nästkommande del, till exempel genom visuell associering, berättelse eller genom ramsor.

Inlärning av ofrivilliga känslomässiga eller fysiologiska responser. Man tränas på att reagera ofrivilligt på ett stimuli som tidigare inte haft någon effekt eller en mycket annorlunda effekt.

Procedurer baserade på både behavioristiska och kognitiva inlärningsprinciper som syftar till att förändra det egna beteendet genom självinstruktion. Socialkognitiv teori.

En vuxenmodell utför en uppgift samtidigt som han eller hon talar med sig själv (kognitiv modellering).

Barnet utför samma uppgift med hjälp av instruktioner från modellen (öppen yttre vägledning).

Barnet utför uppgiften och ger samtidigt instruktioner för sig själv högt (öppen självreglering).

Barnet viskar instruktionerna till sig själv medan han eller hon går igenom uppgiftens steg (dämpad öppen självreglering).

Barnet utför uppgiften och styr samtidigt sitt utförande genom egocentriskt tal (förtäckt självinstruktion).

Piagets teorier om att det finns fyra stadier av kognitiv utveckling. Tänkandet och dess utveckling påverkas av fyra faktorer biologisk mognad, aktivitet, sociala erfarenheter och jämvikt.

Modell i vilken en mindre erfaren elev förvärvar kunskaper och färdigheter under ledning av en expert, först genom observation, men senare genom att ta mer och mer ansvar under handledning för att till sist bli självständig.

Källan är till motivation är inre. Det som påverkar motivation är föreställningar, attributioner för framgång och misslyckanden och förväntningar.

Verbala stöd och strukturer för att hjälpa någon att lösa ett problem eller utföra en uppgift.

Perceptionens sista fas där särdrag kombineras och mönster som känns igen utifrån situationskontexten. Används för att snabbt kunna känna igen mönster, utöver uppmärksammandet av särdrag.

En av Piagets stadier av kognitiv utveckling som sker ungefär mellan 6 och 12 års ålder. Förmår att lösa konkreta, praktiska problem på ett logiskt sätt. Förstår lagar för konversation och kan klassificera och dela in i serier. Förstår reversibilitet.

Något sker efter en händelse.

En association mellan två eller fler sinnesintryck sker då de uppstår tillsammans. När sedan endast ett av dessas sinnesintryck, en stimulus - en händelse som aktiverar ett beteende, uppträder kommer det andra också att bli erinrad, det sker en respons - en observerbar reaktion på stimulus.

Beteende får förstärkning för varje korrekt respons.

En av Kohlbergs stadier om moralisk utveckling, där man tar hänsyn till samhällets förväntningar, till exempel lagar, regler, traditionella värderingar, familjens förväntningar och lojalitet.

Studiemetod som fokuserar på att undersöka hur två eller flera faktorer påverkar varandra.

Del av minnessystemet som håller kvar information i ungefär 15 - 20 sekunder.

Fysiska redskap och symbolsystem som gör det möjligt för människor i ett samhälle att kommunicera, tänka, lösa problem och skapa kunskap.

Beskriver en form av högkvalitativ undervisning som uppmuntrar elever i minoritetsgrupper till höga ambitioner, att skapaibehålla en kulturell kompetens samt att utveckla en kritisk medvetenhet som kan utmana status quo.

Modell som förklarar bristfälliga skolresultat hos elever från etniska minoriteter genom att anta att deras kultur är otillräcklig och inte förbereder dem för att lyckas i skolan.

Studier som samlar detaljerad information om specifika situationer, ofta genom observation, undersökningar, intervjuer och inspelningar, eller en kombination av dessa metoder.

Förväntningar på hur män och kvinnor bör uppträda, på vad som är maskulint och vad som är feminint.

Organiserade nätverk som byggs upp som barn. Innehåller kunskap om vad det innebär att vara man eller kvinna.

Ett genuint deltagande i gruppens arbete, även om individens förmågor är underutvecklade och bidragen är blygsamma.

Studier som följer en individ eller en grupp under flera år.

Att elever ibland signalerar att de kommer från en familj med låg SES kan leda till att lärare och andra elever utgår från att de inte är intelligenta. Läraren kanske undviker att ställa frågor till dem så att de slipper skämmas för att svara fel, eller för att de får läraren att känna sig obekväm.

Ett permanent lager av kunskap som innehåller deklarativ, procedural och strategisk kunskap. Minnena kan delas upp i explicita och implicita.

Personlig avsikt att förbättra förmågor och att lära. När elever sätter upp lärandemål kan kvaliteten på deras engagemang bli högre eftersom de blir mer involverade. De tenderar att söka utmaningar, att inte ge upp då de möter svårigheter, samt känner sig tillfreds med sitt arbete.

Elever med fokus på lärandemål värdesätter hårt arbete och tror att förmågor kan förbättras. De är inte rädda för att misslyckas eftersom ett misslyckande inte hotar deras känsla av kompetens och självvärde, och detta gör det möjligt för dem att sätta upp relativt höga mål, ta risker och hantera misslyckanden på ett konstruktivt sätt. De attribuerar generellt framgångar till sina egna ansträngningar och tar därför ansvar i sitt lärande.

En av de få personliga egenskaper hos lärare som korrelerar med elevers studieresultat. Generellt arbetar lärare med hög självtillit hårdare och har en bättre uthållighet, även på eleverna är svåra att undervisa, vilket delvis beror på att dessa lärare tror på sig själva och sina elever.

Det större samhället och dess värderingar, lagar, konventioner och traditioner. Den yttersta delen av den utvecklingsekologiska modellen.

Meningsfulla lektioner presenteras med ett ordförråd som eleverna kan förstå. Nya termer får sin betydelse genom kopplingar till mer bekanta ord och idéer. De är också välorganiserade och har tydliga kopplingar mellan lektionens olika delar. Meningsfulla lektioner använder äldre information så att eleverna lättare förstår genom exempel och analogier. Meningsfullt lärande innebär att man kan lära sig och minnas saker genom att lägga in dem i scheman.

De samspel och relationer som existerar mellan alla mikrosystemets delar. Det andra systemet i den utvecklingsekologiska modellen.

Individens omedelbara relationer och aktiviteter, dessa relationer är ömsesidiga. Det första systemet i den utvecklingsekologiska modellen.

Förändringar i beteende, tänkande eller känslor som sker genom observation av en annan person eller modell. Viktigt i socialkognitivteori.

En typ av lärande som sker genom observation av andra individer som fungerar som modeller för ens eget handlande. Består av fyra delar: vara uppmärksam, bibehålla information eller intryck, processerna beteenden och vara motiverad att upprepa beteendena. Kan förstärkas genom självförstärkning eller ställföreträdande försäkring.

Föreställning om att regler är absoluta och att bestraffning bör ske i relation till den skada som skett.

Situationer i vilka inget val är absolut och obestridligen rätt.

En identitetskris, ett uppskjutande av val på grund av tvekan. Erikson använde denna term för att beskriva utforskande samtidigt som engagemanget för personliga och yrkesmässiga val försenas. Extra viktigt i samband med utvecklingskrisen identitet kontra rollförvirring.

Gruppvärderingar och föreställningar som innebär en ovilja att anpassa sig till majoritetskulturens beteenden och attityder.

Minskning av sannolikheten för att ett beteende kommer att uppstå igen genom att avlägsna en behaglig stimulus efter beteendet. Behaviorism.

Förstärkning av ett beteende genom att avlägsna en aversiv stimulus då beteendet inträder. Behaviorism.

Stimulus som inte är förknippad med någon respons. Behaviorism.

System för associering av nya ord eller begrepp med närliggande nyckelord eller bilder. Ordet som ska läras omkodas till ett mer bekant och konkret nyckelord. Nyckelordet relateras till definitionen av det ord som ska memoreras genom en mening. Den önskade definitionen återkallas.

Inträffar när ny information inte kan anpassas till befintliga scheman.

En naturligt förekommande emotionell eller fysiologisk respons, framkallas automatiskt utan betingning. Behaviorism.

Stimulus som automatiskt skapar en emotionell eller fysiologisk respons, denna respons framkallas utan betingning. Behaviorism.

Inlärning där ett viljestyrt beteende förstärks eller försvagas av konsekvenser eller antecedenter. Behaviorism.

Att strukturera kunskap och minnen.

Processen att upptäcka en stimulus och ge den ett meningsfullt innehåll. Innehåll konstrueras utifrån både fysiska representationer och från världens och individens existerande kunskap.

Minskar sannolikheten för ett beteende kommer att uppstå igen genom att tillföra en aversiv stimulus efter beteendet. Behaviorism.

Ett beteende förstärks genom att presentera en önskvärd stimulus eller konsekvens. Behaviorism.

En av Kohlbergs nivåer för moralens utveckling där omdömen baseras på abstrakta, mer personliga principer om rättvisa som inte nödvändigtvis definieras av samhälleliga lagar.

En av Kohlbergs nivåer för moralens utveckling där omdömen endast baseras på en persons egna behov och uppfattningar.

Princip enligt vilken en önskvärd aktivitet kan vara en effektiv förstärkare för en mindre önskvärd aktivitet.

Undviker misslyckanden genom att hålla sig till vad de vet, genom att inte ta risker eller genom att påstå sig vara likgiltiga inför sina resultat. Sätter upp prestationsmål och saknar en tydlig känsla för sin egen kompetens och självvärde som något separat från deras prestationer.

En avsikt att framstå som kompetent eller prestera väl i andras ögon. Detta är andras omdömen av ens prestationer som spelar roll, inte vad man de har lärt sig. Elever med prestationsmål kan agera på ett sätt som stör lärandet.

Tror att deras misslyckanden beror på låg förmåga och att de inte kan göra mycket åt saken.

Aktivering av information som redan finns i långtidsminnet genom någon form av omedveten process.

Baseras på att man ger elever realistiska problem att lösa, vilka inte nödvändigtvis har "rätta" svar.

Innebär att man vet hur något utförs. Det är kunskap i handling, det vill säga den måste demonstreras.

Långtidsminne för hur handlingar utförs och är ett minne för procedural kunskap.

En fas i vilken en individ kan behärska en uppgift om denna får adekvat hjälp och stöd. Vygotskij.

Inlärningsprocess där varje elev ingår i en grupp. Varje gruppmedlem får i uppgift att lära sig en del av det material gruppen ska lära sig. Eleverna blir experter på sin del och undervisar sedan de andra gruppmedlemmarna.

Kognitivt verktyg eller en problemlösningsprocess som använder logik, ledtrådar och annan kunskap för att konstruera ett rimligt svar genom att fylla i bitar som saknas.

Förmågan att på ett effektivt sätt anpassa sig trots svåra omständigheter och hinder för utveckling.

Sker i situationer där elaborering, tolkning, förklaringar och argumentation är centrala för gruppaktiviteten och där lärandet stöds av andra personer.

Ett tillstånd i vilket barn inser att människor skapar regler och att människor kan förändrar dem.

Social process i vilken människor samspelar och förhandlar i syfte att skapa förståelse eller lösa ett problem. Slutprodukten formas av alla deltagare

Organiserade system för handlingar och tankar som gör det möjligt för individer att mentalt representera eller tänka på föremål och händelser i omvärlden.

En typ av explicit minne. Används för betydelser, inklusive ord, fakta, teorier och begrepp, det vill säga deklarativ kunskap. Dessa minnen är inte knutna till särskilda erfarenheter och de representeras och lagras som propositioner, bilder, begrepp och scheman.

System som håller kvar sensorisk information under en mycket kort stund. Här sker den initiala behandlingen av den information som förvandlar inkommande stimuli de kan förstås. Det sensoriska minnet har en stor kapacitet och kan ta in mer information än vad som är möjligt för en individ att hantera på en gång. Informationen har en begränsad varaktighet. Här spelar uppmärksamheten en viktig roll.

En komplex kombination av föreställningar och orienteringar rörande könsroller och sexuell läggning.

Betonar att lärande i den verkliga världen inte är samma som att studera i skolan. Den påminner om ett lärlingskap där noviser med stöd av en experts vägledning och exempel tar allt större ansvar tills de är kapabla att agera självständigt. Menar att färdigheter och kunskaper är bundna till den situation i vilken de lärdes in och att de är svåra att tillämpa i nya sammanhang.

Alla individer har ett behov av att känna sig kompetenta och kapabla i sin interaktion med världen, att ha vissa valmöjligheter och känsla av kontroll över sina liv, samt att känna samhörighet med andra människor.

Individens kunskap och föreställningar om sig själv: idéer, känslor, attityder och förväntningar. Växer fram genom att individen konstant sig själv i olika situationer, blir utvärderad av andra och ser andra utvärdera sig själva och andra.

Har stort fokus på sig själva och sätter upp prestaitonsmål.

Man styr över sina egna förstärkare.

Bedömning av självvärde, det vill säga vilket värde man sätter vis sina egenskaper, förmågor och beteenden.

Pedagogiskt begrepp som betonar självständighet och kontroll hos individen, som övervakar, styr och reglerar handlingar som leder till förvärvandet av kunskap och utvecklandet av kompetens. Lärandet styrs av tänkandet om det egna tänkandet (metakognition), motivation att lära sig och strategiskt handlande (planering, övervakning och utvärderande av egna handlandet). Socialkognitiv teori.

En individ utövar kontroll över, och utvärderar, sitt eget beteende och sina egna egenskaper i syfte att nå ett mål.

Process där man sätter upp egna mål, observerar sitt eget arbete, dokumenterar arbetet och utvärderar sina egna prestationer. Man väljer själv förstärkning. Social inlärningsteori.

En föreställning om den personliga kompetensen på ett givet område eller en viss situation. Det finns fyra källor till förväntningar på självtillit, bemästringserfarenheter, fysiologisk och emotionell arousal, ställföreträdande erfarenheter och social övertalning.

En grupps prestige och makt i ett samhälle.

En upp-peppning eller specifik återkoppling på en prestation.

Bred uppsättning behov av eller motiv för att känna samhörighet med andra eller vara del i en grupp, blir viktigare i takt med att man blir äldre.

Källan till motivation är inre och yttre. Viktiga påverkansfaktorer är mål, förväntningar, intentioner och självtillit.

Index som kombinerar variationer i inkomst, inflytande, kontroll över resurser och prestige.

Källan till motivation är inre. Viktiga påverkansfaktioner är engagerat deltagande i inlärningsgemenskaper och upprätthållning av identiteten genom deltagande i gruppens aktiviteter.

Återkallande av olika informationsenheter som utgår från deras relation till varandra. Att minnas en bit information aktiverar hågkomsten av associerad information.

Fyra stadier av kognitiv utveckling som Piaget ansåg att alla individer går igenom i en särskild ordning. Stadierna är sensomotoriskt, preoperationellt, konkret-operationellt och formellt-operationellt stadium.

Schema som organiserar kunskap eller uppfattningar om en kategori.

Den extra kognitiva och emotionella börda som kommer ur en rädsla för att en prestation i en skolsituation kan bekräfta en stereotyp som andra har om en som person.

Olika sätt att samarbeta på, innefattar ömsesidigt frågande, pusselmetoden och strukturerad kontrovers.

Innebär att veta hur man använder sina färdigheter samt hur och när deklarativ respektive procedural kunskap ska användas.

Elever arbetar i par inom sina samarbetsgrupper om fyra i syfte att söka information om en specifik konvers.

Utförandet modelleras av en annan person. Om man identifierar sig med modellen, är påverkan större på självtilliten.

En ökad sannolikhet för att en person kommer att upprepa ett beteende genom att observera någon annan få förstärkning för beteendet i fråga.

System i vilket tecken som erhållits i skolarbete och positivt beteende i klassrummet kan bytas ut mot någon form av önskvärd belöning.

Studier där forskning genomförs på barn i flera olika åldrar samtidigt.

Läraren presenterar en svårtolkad situation. Eleverna löser problemet genom att samla in data och pröva sina slutsatser.

Fokuserar på att behärska uppgiften eller lösa problemet. Sätter upp lärandemål.

Man har en start engagemang för livsval efter fritt övervägande av olika alternativ. Viktigt under utvecklingsskrisen identitet kontra rollförvirring.

Att lära sig information genom repetition utan att nödvändigtvis förstå vad den betyder.

Speciell konflikt som enligt Erikson bereder vägen för nästa stadium. Det sätt på vilket individen löser varje kris påverkar hur framtida kriser löses och har en bestående effekt på denna persons självbild och syn på samhället

Inre tillstånd som väcker, styr och upprätthåller beteenden.

Del av arbetsminnet som är ett system där visuell och spatial information hålls kvar.

De tre högre behovsnivåerna i Maslows behovshierarki, intellektuella behov, estetiska behov och självförverkligande. Motivationen upphör inte när dessa behov har uppfyllts.

Beskriver hur individens förklaringar, rättfärdiganden och ursäkter påverkar deras motivation och beteende. De flesta attributioner av orsaker till framgångar och misslyckanden beskrivas med tre dimensioner: lokus (orsakens plats, som med avseende på personen kan vara inre eller yttre), stabilitet (om orsaken är samma över tid och i olika situationer) och kontrollerbarhet (om personen kan förklara orsaken).

Kunskap konstrueras i sociala interaktioner och ur erfarenhet. Kunskap reflekterar den yttre världen såsom den filtreras genom och påverkas av kultur, språk, föreställningar, samspel med andra människor, direkt undervisning och förebilder. Guidat upptäckande, undervisning, modeller och coachning, samt individens tidigare kunskap, föreställningar och tänkande påverkar lärande.

Man gör något för att få ett betyg, undvika bestraffning, behaga läraren eller något annat som egentligen har mycket lite att göra med uppgiften i sig. Man är inte intresserad av uppgiften, utan bryr sig bara om vad den kan ge en.

Kunskap förvärvas genom att man skapar en representation av den yttre världen. Direkt undervisning, återkoppling och förklaringar påverkar lärandet. Kunskaper är korrekta i den mån de reflekterar "hur saker verkligen är" i den fysiska världen.

Process för att söka och finns information i långtidsminnet, sker genom att aktiveringen sprids från vissa enheter av kunskap till relaterade idéer i nätverket.

Elever arbetar i par eller i grupper om tre och ställer och besvarar frågor om kursinnehållet.